Red lights blinking in the twilight

Ensamhet betyder i princip att man har brist på umgänge. Enkelt förklarat. Men vad heter det när man är i brist på ensamhet?

När man från morgon till kväll hela tiden är omringad av människor, prat och aktiviteter. När det aldrig finns en enda lugn stund att bara få slappna av och tänka.

TÄNKA.

Jag trodde aldrig detta skulle vara möjligt men jag har slutat tänka. All den här energin mitt tänkade tog förut går nu till annat. De går till att göra saker. Saker jag inte har tid att tänka igenom och eftersom jag inte har tid att tänka igenom dem har jag inte möjlighet att värdesätta dem och har jag inte värdesatt mina handlingar blir hela min vardag meningslös.

Så jag tog mig en stund och gick till Richmond park och satte mig mitt på en äng så långt borta från alla vägar och människor. Men det var inte lugnt, för hela tiden kom flygplanen över mitt huvud mot Heathrow och tog bort allt vad tystnad hette.

 Jag önskar jag kunde sätta världen på mute och paus. Absolut tystnad. Är det ens möjligt? För då hade jag vara hört alla röster i mitt huvud som ber mig att skynda mig med min lugna stund för snart måste det göras och det, och jobba, jobba, ordna, socialisera, fixa, springa, andas! Jag börjar gå igenom det andra människor har sagt, försöker komma ihåg detaljer.

Jag är så trööööött och jag vill ha saker runt mig som jag inte kan få.

hejdå