Suck nr 4

Funderar på att bryta all kontakt med preteritum och fokusera på presens och futurum. Det finns så mycket pluskvamperfekt i preteritum så jag orkar inte.

Bjöd över Sophie, My och Molly till vår crib och grillade i vår lilla gård till solen hade gått ner. Luktar rök nu med det var det värt.. hade mysigt och roligt. Fick kramp i magen av allt skratt.. (inte med Sophie, utan åt henne.. hehhehehe)

Hur som helst. Känner hur saker och ting går sämre och sämre. Ser inte riktigt ljuset i tunneln längre. Är det så att jag har gett upp nu? Inget verkar flyta på.. eller så flöt det aldrig utan man bara såg förbi det. Fast det vore ju sorgligt..

Tur att Elin ska till Sverige i helgen så hon kan köpa lite dipp och kanelknäcke. Har jag någon tröst här i livet i alla fall, suck!

Kanske vore det bäst om jag bara tog mitt pick o pack och drog til Fiji för en gångs skull, settle down i en hydda och leva på mina kaffe bönor? Vore inte det nåt.. bara klippa av alla förbindelser med Europa och allt det har att bjuda på och leva för sig själv, i sig själv. Känns så lockande.. skulle kunna ha massa katter och hundar som skulle vara mina vänner.

Och nu det här med galna-gris sjukan. Herregud, så läser man i tidningen att de har funnit the cure för HIV. Och så blir nån 6 årig flicka våldtage av sin kompis pappa.. Herregud.  Det verkar inte finnas någon balans i världen. Människor tror att de kan göra vad fan det vill, but it all adds upp! Precis som alkoholen och dess units per week.

Vet inte vad jag skriver, känner mig bara så besviken på allt. Allt jag ser och läser känns så patetiskt och pityful eller hu man ska uttrycka det.

Kan jag inte bara få ta studenten så ska jag ligga i Richmond Park hela dagarna utan att bry mig om någon annan än mig själv och min egna lycka? Ja.. då blir jag lite mer som alla andra.

Adjö